Sveriges odlingszoner

Sveriges odlingszoner – Sverige är indelat i åtta olika odlingszoner, enligt Riksförbundet Svensk Trädgård. Zonerna består av 1-8, där 1 är mildast klimat och 8 tuffast miljö för växter. En växt markeras med ett zontal, ju högre zontal desto härdigare anses växten vara. Zonkartan gäller för olika typer av fruktträd samt olika vedartade prydnadsväxter, träd och buskar.

Historia

1910 publicerades den första zonkartan av Sveriges Pomologiska Förening. Från början togs kartan fram för att hjälpa äppelodlare att lyckas bättre med sina odlingar. Från början baserades zonkartan på meteorologiska observationer. Isoterm binder ihop olika platser som har samma temperatur. Detta användes för att binda ihop odlingszoner. På denna tid fanns endast fyra odlingszoner. Efter detta förfinades kartan genom att titta på odlingserfarenheter av olika fruktsorter. Nu finns 8 odlingszoner som har anpassats med årens gång efter att tester genomförts med olika typer av odlingar.

Klimatet i odlingszonerna

Zonerna påverkas av många olika saker och inte enbart höjden i landet. Stora vattenmassor i form av hav och stora sjöar har en temperaturutjämnande inverkan. Klimatet tenderar att bli mildare i närheten av stora vatten. Höjden över havet påverkat även klimatet. Desto högre punkt, desto kortare vegetationsperiod. Även inom en odlingszon varierar klimatet mycket. Med en så kallad ”zonkarta” med samtliga zoner i landet, går det lätt att se odlingsförutsättningarna för olika platser. Duktiga odlare kan lyckas bryta rekommendationerna för zonerna för olika växter och fortfarande få det att fungera! Odlingszonerna är endast rekommendationer och om de inte följs finns inga garantier att växterna kommer trivas, men i gynnsamma områden kan det bli ett lyckat resultat!

Variation och förändring av klimatet

Det finns flera olika saker som kan påverka klimatet i odlingszonerna. Ett rejält lager med snö hjälper växter att klara övervintringen bra. Det är dock bäst om marken fryser till lite innan snön lägger sig. Faktorer likt dessa påverkar inte bara vilken odlingszon området inkluderas i, men även vilka växter som passar bra på vilka platser. På detta sätt kan förutsättningarna för odling variera olika år, eftersom exempelvis vintrarna ser olika ut.
Klimatet är i ständig förändring och därmed ändras förutsättningarna för växter att frodas. Detta skulle kunna innebära att vi kommer få allt mildare vintrar. Detta kan leda till mer nederbörd och i sin tur längre odlingssäsong. Med ett varmare klimat kan detta innebära att fler växter kan odlas högre upp i Sverige, medan nya växter som kräver varmare klimat kan ta sig in i södra Sverige. Detta kan ge en otroligt positiv inverkan på växtligheten! Nya växter kan tillkomma och spridas runt i landet lättare. En negativ aspekt skulle kunna bli en ökad risk för svampar av olika slag, skadeinsekter och andra sjukdomar. Klimatet är en balans som är i ständig förändring och framtiden trots att den kan spånas, är till viss del oviss.

För att kunna justera och förfina zonkartan allt eftersom klimatet förändras, måste växter testas. Desto mer odling som genomförs, desto mer lär vi oss om dess härdighet. Med tiden kan vi förstå allt mer kring hur zonerna förändras tillsammans med klimatet. För att kunna testa en växts härdighet måste den odlas i ett hårdare klimat än det tidigare rekommenderade odlingszonen. Denna process tar tid och är resurskrävande, men genomförs ständigt av olika växtarter.

E-plantsystemet

För att kunna förfina härdighetsangivelserna för många vedartade växter har det Svenska E-platsystemet tagits fram. Klimatanpassade frökällor och kloner används istället för ospecificerat material på marknaden. Genom kontrollen och kunskapen om härkomst och klimatanpassningar för växterna är det lättare att undersöka härdigheten hos växterna. Här tittar man på faktorer som påverkar olika processer i växter för att förstå vilka faktorer som påverkar härdigheten hos olika växter.